Ett sånt här förslag får ju en genast att fundera på:


Hur försöker de lura mig nu?


Det jag först och främst tänker på är: Om jag sparar under lång tid och därefter säljer mitt innehav – hur mycket pengar hade jag då haft jämfört med om jag istället hade sparat med en avgift på 1% per år?

En annan fråga är – Om jag säljer allt mitt innehav nu (med 30% reavinstskatt) för att istället gå över till det nya med 1% skatt per år – Hur dum är jag då?

Det jag ska försöka komma fram till är att reavinstskatten är en engångskostnad som man konstant skjuter upp om man sparar långsiktigt, framför allt om man följer ”The Warren Buffet way” som många aktieintresserade verkar gilla. 1% skatt per år å andra sidan är en årlig kostnad som hela tiden äter på kapitalet och gör ränta-på-ränta effekten aningen mindre – vilket får stor effekt sett under lång tid.

Exempel:

• Jag har 100 kronor i aktier.
• Börsen går upp 10% per år. Detta är ett medelvärde som stämmer ganska bra om man tittar väldigt långt bak i tiden för Stockholmsbörsen. Googla Affärsvärldens Generalindex för att kolla själv.
• Jag investerar inget nytt och säljer inte något. Jag låter helt enkelt bara pengarna vara.

Så vilket alternativ är bäst? 30% reavinstskatt eller 1% skatt / år?

Efter 38 år kommer mina 100 kr vara värda 2648 kr om man drar av 30% vinstskatt jämfört med 2644 kr om jag betalar en årlig skatt på 1%.

Detta visar alltså att sparar man under väldigt lång tid tjänar man inte på att betala en årlig skatt istället för en engångsskatt på 30% vid försäljning.

Ett lite mer realistiskt exempel vore om man hade ett månadssparande + räknade in aktieutdelningar och courtage. Med detta inräknat skulle tiden det tar innan slutskatt blir fördelaktigare än schablonskatt bli kortare p.g.a. att ränta-på-ränta effekten blir större i det ena fallet.

Slutsats

Sparar man långsiktigt och planerar att behålla de aktier man köper väldigt länge är det nya förslaget inget att höja på ögonbrynen för. Om man däremot har en kortsiktig strategi där man säljer aktier ofta kommer du tjäna (eller förlora mindre) på det nya systemet. Kortsiktiga strategier inom aktiesparande brukar dock innebära onödigt hög risk vilket nu kommer uppmuntras om det nya förslaget går igenom. Därför sållar jag mig härmed till de som är skeptiska mot förslaget.

/Baltazar

ST Ericsson som ägs till 50% av Ericsson och SonyEricsson som också ägs till 50% av Ericsson gick i veckan ut med att de varslar 150 respektive 450 personer. De har båda sedan tidigare låtit en betydande mängd konsulter gå vilket man kommer fortsätta med men nu har man även börjat säga upp anställda.

Det finns gott om företag i Malmö/Lund regionen som har farligt stor exponering mot dessa två giganter inom telekom. Jag vill därför höja ett varningens finger för följande företag som i varierande grad är beroende av SonyEricsson/ST Ericsson:

HIQ, Cybercom, Tieto, Enea, Tactel, KnowIT, TAT, JayWay.

Det kommer bli en tuff tid för IT-ingenjörer i Skåne framöver. Risken är att väldigt många IT experter blir utan jobb samtidigt, vilket kan leda till dumpade löner. Kanske är detta inte bara av ondo – I dagens globaliserade marknad konkurrerar vi alltmer med Kina och Indien där en man kan göra samma jobb för en femtedel av priset. Ska vi kunna konkurrera med detta måste lönerna ner.

Hur det än blir tror jag IT branschen står inför en utmanande tid inte bara i Skåne utan hela Sverige. Mardrömsscenariot är dock tydligt – Allt fler IT-projekt flyttas till låglöneländer men att styrningen behålls i Sverige, för att sedan även den flyttas iväg.

Jag har tidigare nämnt Ratos, Fabege och Öresund som investeringskandidater. Anledningen till just dessa är att jag vill börja gå mot en långsiktig portfölj med företag som går bra och har stora utdelningar. Idag har jag endast fonder i diverse marknader samt IT-bolaget Cybercom som inte har utdelning.

Direktavkastningen (utdelningen i förhållande till aktiens kurs) för bolagen ovan är.

• Östersund: 6%
• Ratos: 5,03%
• Fabege: 4,75%

Tänker inte gå in på några detaljer om resultat för senaste kvartalen för företagen. Jag kör på den enkla regeln: Hög direktavkastning –> Företaget går bra –> Bra långsiktig investering.

Kommer som vanligt att rapportera fördelningen i min portfölj vid månadsrapporten sista november. Då får vi se hur mycket som investerades i bolagen ovan.

Det finns olika sätt att bli miljonär.

1. Spara i kombination med investeringar (fonder etc.)
2. Företagsamhet.
3. Kriminell verksamhet

Punkt 2 och 3 vet jag inte så mycket om och kommer därför koncentrera mig på punkt 1.

Problemet

Många klarar inte av att spara för att det tar så lång tid att se frunkterna av ens arbete. Att spara en krona om dagen i 2740 år låter inte så lockande för de flesta. Spara 100 kronor om dagen så är du miljonär på 27,4 år. Inte ens det låter lockande. Det innebär ju dessutom att du måste spara 3000 kronor i månaden vilket många inte klarar av.

Ränta på ränta

Det är här den andra delen av punkt 1 ovan kommer in – Investeringar. En av de bästa investeringarna historiskt sett är Börsen. Börsen har historiskt sett gått upp ca 11% per år under senate 50 åren vilket betyder att det är ganska troligt att det kommer fortsätta så de närmaste 50 åren.

Diagramet nedan visar hur lång tid det tar att komma upp till en miljon om man sparar 1 kr om dagen / 10 kr om dagen / 100 kr om dagen och 10000 kr i månaden med en årlig avkastning på 11%.

Exakt hur många år det tar per sparform med 11% avkastning per år kan ni se i tabellen nedan.

Det är alltså inte så svår att bli miljonär på relativt kort tid för någon människa i Sverige. Alla har väl möjlighet att åtminstonde spara 10 kr om dagen i 33 år. Skulle man titta på ännu längre tid ser graferna ännu roligare ut. När man väl kommit upp i en miljon och har en årlig avkastning på 11% har man ju 110 000 kronor i avkastning per år.

Beräkningarna ovan är baserade på 11% avkastning per år. I nästa del i miljonärsskolan berättar jag mer om hur man kan komma över denna gräns.

• Går OMXS30 upp 1% bör XACT Bull gå upp ca 1.5% och Bear gå ner 1,5%
• Går OMXS30 ner 1% bör XACT Bull gå ner 1,5% och Bear gå upp 1,5%.

Skitcoolt ju! Det finns nu också XACT fonder med 2 och 3 gångers hävstång istället för 1,5 som i exemplet ovan. Kolla in XACTs broschyr för mer info.

Själv är jag ganska övertygad om att börsen går upp nästa år också. Tillräckligt säker för att köpa fonder med 3 gångers hävstång? Njaaää…vi får väl se. Känns som jag behöver lite mer stabilitet snarare än risk i min portfölj just nu.



Dags att ta tjuren vid hornen?

Jag har jämfört Affärsvärldens generalindex för stockholmsbörsen (AFGX) med Fastighetsprisindex (källa www.scb.se) under olika tidsperioder för att kunna svara på frågorna ovan.

Vi börjar att titta på utvecklingen 1990 – 2009:
Fastighetsprisindex: 129,6%
AFGX: 174,6%

AFGX är en klar vinnare men under detta korta tidsintevall är skillnaden ändå ganska liten. Tittar vi på ett längre tidsintervall 1975 – 2009 ser vi följande:
Fastighetsprisindex: 689,8%
AFGX: 4234%

Nu ser det inte ut att vara något snack om saken längre! AFGX har fullkomligen krossat Fastighetsprisindex de senaste 34 åren. För att kunna dra slutsatsen att det alltid är bättre att investera i aktier över lång tid måste vi dock påstå att börsens historiska utveckling sedan 1975 kommer att fortsätta i ungefär samma stil. Kan vi det? Nej! Tittar vi på hur Dow Jones Index (Dow Jones Industrial Average) utvecklades 1966 – 1982 så gick indexet faktiskt ner! Efter 1982 har det dock gått avsevärt bättre.

Sedan får man också tänka på att indexen är bara index – medelvärden. Skulle jag syssla med fastighetshandel skulle jag leta efter undervärderade lägenheter som jag kunde rusta upp till ett bra skick för att därefter försöka få dem sälja till överpris genom budgivningar. Samma sak gäller aktier. Man siktar väl inte på att följa index utan på att slå det! Problemet är att för att kunna slå index måste man utsätta sig för vissa risker – lägenheten man köpt kanske inte går att sälja p.g.a. marknadsläget och då står man där med en lägenhet som kostar pengar varje månad. Man skulle dock kunna ge sig på ett lite försiktigt påstående om att om man sprider sina risker så är aktier historiskt aningen bättre än fastigheter om man inte är rejält klantig (eller kanske mänsklig) som Fredrik Virtanen

Slutsats

Siffrorna ovan ser ut att tala sitt klara språk, men utan kunskap och riskspridning kan det gå illa!