För ca 4 Ã¥r sedan köpte jag min första lägenhet. Jag hade tittat pÃ¥ lägenheter i ett halvÃ¥r, budat pÃ¥ en del, men alltid blivit överbudad. När vi hittade lägenheten vi bor i nu var det inget snack om saken. Vi SKULLE ha den. Tyvärr sÃ¥ blev det en hemsk budgivning och priset steg frÃ¥n 800 papp till 1,25 miljoner. Just dÃ¥ kändes det skrämmande och bra pÃ¥ samma gÃ¥ng. ”Priser pÃ¥ lägenheter stiger ju alltid”. Ja det gör de men lägger man ett sÃ¥dant överpris som vi gjorde kan man fÃ¥ vänta MÃ…NGA Ã¥r pÃ¥ att fÃ¥ tillbaka sina pengar.

För ca 2 år sedan fick vi lägenheten värderad av en mäklare. 995 tusen blev domen och sedan dess har ju inte bostadsmarknaden blomstrat precis. Jag ser det som en dyrköpt läxa och gråter inga tårar för detta. Det är ju bara pengar trots allt. Dock har jag denna dåliga affär att tacka för att jag började intressera mig för privatekonomi och startade denna bloggen så inget ont som inte för något gott med sig!