Jag håller mig fortfarande passiv och gör inga köp av vare sig aktier, fonder eller något annat. Jag samlar just nu på mig kapital tills jag hittar något vettigt att investera i. Kanske dröjer det tills nästa stora börsnedgång innan jag ger mig in igen.

Förmögenhetsökning jämfört med december:

Februri var en dålig och bra månad på samma gång. Dålig för att de flesta av mina innehav gick back. En liten lönebonus gjorde att jag ändå gick ordentligt med plus. Håller mig en bit över planerade kurvan fortfarande.

Innehav

Det var längesen jag redovisade mina innehav så jag tycker det är dags igen nu. Har samma innehav som tidigare men fördelningen har ändrats lite p.g.a. kursändringar. Bl.a. utgör Ryssland och Indien väsentligt mindre av portföljen än för några månader sedan.

Ligger 0,6% plus för året 2010. Tror som de flesta andra att börsen kommer gå lite trögt fram till hösten innan det tar fart igen. Därefter någon gång under 2011-2012 kan det säkert bli riktigt fina köplägen!

Enligt ett förslag från Riksbanken ska 50-öringen avskaffas 30 september 2010. Riksbankens undersökning visar att 2 av 3 anser att myntet inte längre behövs. Min egen lite mindre undersökning här på bloggen visar att mer än 9 av 10 vill avskaffa 50-öringen. Men vad får ett avskaffande av mynt egentligen för effekt på ekonomin i ett land? Det finns säkert avhandlingar på det här men jag ska göra en liten kort ovetenskaplig undersökning om hur det kan påverka.

Man skulle kunna tänka sig att vid indragning av ett visst mynt/sedel påverkas inflationen i någon riktning. Det som kan påverka är till exempel:

• Folk struntar i att växla in sedlar/mynt som därmed blir värdelösa.
• Konsumentprisindex beräknas på det oavrundade priset på varor och därmed kommer ett pris på 39:50 att räknas som 39,5 i index men kunder som betalar kontant kommer betala det avrundade värdet 40 kronor efter 30 september.

Om vi tittar 25 år tillbaka har Sverige gjort följande valuta-ändringar:

1985 – 5-öringen togs bort.
1985 – 25-öringen togs bort.
1991 – 10-kronan infördes.
1992 – 20-lappen infördes.
1992 – 10-öringen togs bort.
1999 – 5-lappen och 10-lappen försvann som giltigt betalningsmedel.

Hur stor var inflationen under dessa år och kan ändringen av betalningsmedel ha påverkat inflationen? Vi kollar i ett diagram (källa SCB):

Så vad säger diagrammet? Ingenting faktiskt. I alla fall inte om hur 50-öringens avskaffande kommer påverka inflationen. Det är så väldigt många faktorer som påverkar inflationen att diagrammet ovan är fullt med ”brus”. Införsel/avskaffning av nya mynt/sedlar påverkar antagligen så lite att det inte går att se påverkan utan att först filtrera bort bruset. Hur en sådan filtrering skulle gå till har jag ingen aning om. Detta är i alla fall vad riksbanken säger på sin hemsida om hur borttagning av 50-öringen kommer påverkar ekonomin:

Hur påverkas priserna om 50-öringen tas bort?
Riksbanken bedömer att priserna inte påverkas alls eller mycket marginellt. ”Öre” kommer att finnas kvar som räkneenhet. Betalningar med kort påverkas inte alls. Det enda som händer är att kontantbetalningar måste avrundas (1-49 öre avrundas nedåt och 50-99 uppåt).

Hur påverkas inflationen av att 50-öringen ogiltigförklaras och dras in?
Riksbanken bedömer inte att inflationen påverkas eftersom konsumentprisindex beräknas på det oavrundade priset på olika varor.

Där har vi det. Svart på vitt. Vi behöver alltså inte ligga vakna om nätterna och vara oroliga över 50-öringens försvinnande.

Visste du att det kostar 40 öre att tillverka en 100-kronorssedel och 75 öre att tillverka en en-krona? (källa www.riksbank.se)

Cybercom har kvartalsrapporterat för fjärde kvartalet och resultatet var något bättre än Q4 2008.

Tyvärr blev utdelningen 0,00 kronor precis som föregående år men som jag ser det finns det gott hopp om att detta ändras till nästa år. This is why:

• IT har inte återhämtat sig efter finanskrisen lika snabbt som många övriga branscher men är på gång.
• Cybercom lade ett varsel på 80 personer i södra Sverige nyligen som jag nämnt tidigare. Efter att varslet är genomfört finns förhoppningsvis bättre förutsättningar för att tackla den lite svalare IT-marknaden i södra Sverige.
• Giganten Sony Ericsson håller på att långsamt återhämta sig vilket förhoppningsvis kan leda till ökat antal konsultuppdrag på lång sikt i söder.
• I Stockholm och Göteborg är IT-marknaden het just nu och här finns en del av Cybercoms verksamhet.
• Gott om IT-jobb i Köpenhamn.

Det här är bara min personliga reflektion av IT-marknaden just nu. Jag jobbar själv inom IT som jag nämnt tidigare så det är ett av mina största intresseområden när det gäller aktier. En annan het aktie just nu är Axis Communications men det är ett annat blogginlägg.

Regeringen slopar reavinstskatten!
Så stod det i en artikel på Dagens Industri idag. Ännu så länge är detta bara ett förslag som lagts fram av finansmarknadsminister Mats Odell. Förslaget innebär att man ska kunna ”lyfta” in de vanligaste värdepapperen som fonder, aktier och obligationer i en spardepå som alltså ska var utan reavinstskatt. Skatten ska istället betalas en gång per år och kommer ligga på ca 1%. Storleken på skatten kommer på något sätt bero på statsskuldsräntan och var 0,84% vid senaste årsskiftet.

Ett sånt här förslag får ju en genast att fundera på:


Hur försöker de lura mig nu?


Det jag först och främst tänker på är: Om jag sparar under lång tid och därefter säljer mitt innehav – hur mycket pengar hade jag då haft jämfört med om jag istället hade sparat med en avgift på 1% per år?

En annan fråga är – Om jag säljer allt mitt innehav nu (med 30% reavinstskatt) för att istället gå över till det nya med 1% skatt per år – Hur dum är jag då?

Det jag ska försöka komma fram till är att reavinstskatten är en engångskostnad som man konstant skjuter upp om man sparar långsiktigt, framför allt om man följer ”The Warren Buffet way” som många aktieintresserade verkar gilla. 1% skatt per år å andra sidan är en årlig kostnad som hela tiden äter på kapitalet och gör ränta-på-ränta effekten aningen mindre – vilket får stor effekt sett under lång tid.

Exempel:

• Jag har 100 kronor i aktier.
• Börsen går upp 10% per år. Detta är ett medelvärde som stämmer ganska bra om man tittar väldigt långt bak i tiden för Stockholmsbörsen. Googla Affärsvärldens Generalindex för att kolla själv.
• Jag investerar inget nytt och säljer inte något. Jag låter helt enkelt bara pengarna vara.

Så vilket alternativ är bäst? 30% reavinstskatt eller 1% skatt / år?

Efter 38 år kommer mina 100 kr vara värda 2648 kr om man drar av 30% vinstskatt jämfört med 2644 kr om jag betalar en årlig skatt på 1%.

Detta visar alltså att sparar man under väldigt lång tid tjänar man inte på att betala en årlig skatt istället för en engångsskatt på 30% vid försäljning.

Ett lite mer realistiskt exempel vore om man hade ett månadssparande + räknade in aktieutdelningar och courtage. Med detta inräknat skulle tiden det tar innan slutskatt blir fördelaktigare än schablonskatt bli kortare p.g.a. att ränta-på-ränta effekten blir större i det ena fallet.

Slutsats

Sparar man långsiktigt och planerar att behålla de aktier man köper väldigt länge är det nya förslaget inget att höja på ögonbrynen för. Om man däremot har en kortsiktig strategi där man säljer aktier ofta kommer du tjäna (eller förlora mindre) på det nya systemet. Kortsiktiga strategier inom aktiesparande brukar dock innebära onödigt hög risk vilket nu kommer uppmuntras om det nya förslaget går igenom. Därför sållar jag mig härmed till de som är skeptiska mot förslaget.

/Baltazar

Under januari gjorde jag inga förändringar i min portfölj. Håller fortfarande på en del kapital innan det klarnar för mig vad jag ska investera i.

Förmögenhetsökning jämfört med december:

Håller mig fortfarande en bra bit över planerade kurvan men det kan vända snabbt.

Kommentarer

Cybercom och Fabege agerade dragkrok under januari då både Indienfonden och Sverigefonden gick back. Både Cybercom och Fabege gick upp 13,5% var jämfört med förra månaden

Letar köpvärda aktier.