Har nyligen gjort årets avbetalning på CSN-lånet. Eftersom jag är så dålig på att komma ihåg att betala räkningar som man får flera månader i förväg betalar jag alltid av hela årets räkningar på en gång. Den eventuella räntevinsten jag hade kunnat göra genom att vänta med att betala tills jag måste känns försvinnande liten så det känns ok att göra så. Och det är inte helt fel att veta att för resten av året har jag bara hyran och tänka på och nån enstaka el- och bredbandsräkning.

Mitt lån är förhållandevis litet jämfört med många andras. Det är dock en betydande summa om man skulle få för sig att betala av den direkt. Har ibland funderat på om det skulle löna sig att betala av hela lånet nu eller om det är bättre att följa CSNs avbetalningsplan.

Räntan på CSN-lån som tas idag ligger på 2,4%. Historiskt har det sett ut så här:

2010    2,4%
2009    2,5%
2008    2,1%
2007    2,1%
2006    2,3%
2005    2,8%
2004    3,1%

För enkelhetens skull kommer jag räkna på 2,4% även om det inte finns några garantier för att genomsnittsräntan kommer ligga på det värdet.

Om jag följer CSNs avbetalningsplan kommer jag betala av på mitt lån på 126 790 kronor i 18 år till och när jag är färdig har jag betalt från idag:

Expeditionsavgifter: 2 400 kronor
Ränta: 33 836 kronor

Skulle jag göra en extra engångsbetalning idag på 50 000 kronor skulle jag få betala i 14 år:

Expeditionsavgifter: 1 680 kronor
Ränta : 14 005 kronor

En vinst på 33 836 – 14 005 + 2 400 – 1 680 = 20 551 kronor. En summa man inte skojar bort så lätt! Genom att betala 50 000 sparar jag alltså 20 551 kronor.

Skulle jag betala av allting på en gång skulle jag spara 33 836 + 2 400 = 36 236 kronor

Så….är det värt det? Ska jag betala av hela lånet nu? Vi undersöker!

Uträkning

Jag betalar av hela lånet på 126 790 kronor idag. Om jag istället sparade mina 126 790 kronor och fick ränta på de pengarna, hur mycket måste räntan vara per år för det ska löna sig att istället följa CSNs avbetalningsplan?

Ekvationen blir 126 790 * x^18 = 126 790 + 36 236 = 163 026

Där x blir 1,4% ränta.

För att göra det lite mer synbart kan vi titta på det i ett diagram:

Om jag klarar att komma upp i en ränta av mer än 1,4% per år är det alltså smartare att följa CSNs avbetalningsplan. Om jag dessutom lyckas prestera som index historiskt gjort och återinvesterar utdelningar borde jag teoretiskt kunna komma upp i 10% ökning per år vilket skulle göra att mina 126 790 kronor som jag valde att investera istället för att betala av lånet med skulle växt till 704 942 kronor. Enkelt val?

Scenario 2

Jag betalar av 50 000 kronor idag och betalar därefter den vanliga återbetalningen inklusive expeditionsavgifter i 14 år. Jämfört med att följa CSNs avbetalningsplan sparar jag in 20 551 kronor i ränta. Frågan är: Om jag istället sparade mina 50 000, hur mycket måste sparräntan på de pengarna vara för att jag ska komma upp i 20 551 kronor på 14 år?

Ekvationen blir: 50 000 * 14^x = 20 551

Där x = 2,5% ränta

Återigen: 2,5% ränta är inga problem att komma upp i. Det är med andra ord bättre att låta bli att betala av 50 000.

Slutsats

Det här är ett lite förenklat scenario eftersom det är räknat på CSNs nuvarande ränta 2,4% under hela avbetalningstiden. För att hålla mina scenarion enkla är inflation, vinstskatt och annat inte medtagna i beräkningen. Dessa parametrar kan dock ses som någorlunda försumbara i sammanhanget.

Jag kommer följa CSNs avbetalningsplan eftersom jag anser att jag borde kunna få en värdeutveckling på mitt kapital som överstiger räntan jag betalar till CSN. Det hade dock varit en skön känsla att vara av med lånet för all framtid…

Jag för en tight kamp mot OMX i år. Vi ligger just nu båda 5,2% plus sedan årsskiftet. Så det ser ut som om jag kommer kunna vara med lite bättre i matchen än förra året då jag inte alls nådde upp till OMX nästan 50% ökning.

Imorgon kommer jag berätta om varför jag inte tänker betala av mitt CSN-lån på många år.

Jag håller mig fortfarande passiv och gör inga köp av vare sig aktier, fonder eller något annat. Jag samlar just nu på mig kapital tills jag hittar något vettigt att investera i. Kanske dröjer det tills nästa stora börsnedgång innan jag ger mig in igen.

Förmögenhetsökning jämfört med december:

Februri var en dålig och bra månad på samma gång. Dålig för att de flesta av mina innehav gick back. En liten lönebonus gjorde att jag ändå gick ordentligt med plus. Håller mig en bit över planerade kurvan fortfarande.

Innehav

Det var längesen jag redovisade mina innehav så jag tycker det är dags igen nu. Har samma innehav som tidigare men fördelningen har ändrats lite p.g.a. kursändringar. Bl.a. utgör Ryssland och Indien väsentligt mindre av portföljen än för några månader sedan.

Ligger 0,6% plus för året 2010. Tror som de flesta andra att börsen kommer gå lite trögt fram till hösten innan det tar fart igen. Därefter någon gång under 2011-2012 kan det säkert bli riktigt fina köplägen!

Enligt ett förslag från Riksbanken ska 50-öringen avskaffas 30 september 2010. Riksbankens undersökning visar att 2 av 3 anser att myntet inte längre behövs. Min egen lite mindre undersökning här på bloggen visar att mer än 9 av 10 vill avskaffa 50-öringen. Men vad får ett avskaffande av mynt egentligen för effekt på ekonomin i ett land? Det finns säkert avhandlingar på det här men jag ska göra en liten kort ovetenskaplig undersökning om hur det kan påverka.

Man skulle kunna tänka sig att vid indragning av ett visst mynt/sedel påverkas inflationen i någon riktning. Det som kan påverka är till exempel:

• Folk struntar i att växla in sedlar/mynt som därmed blir värdelösa.
• Konsumentprisindex beräknas på det oavrundade priset på varor och därmed kommer ett pris på 39:50 att räknas som 39,5 i index men kunder som betalar kontant kommer betala det avrundade värdet 40 kronor efter 30 september.

Om vi tittar 25 år tillbaka har Sverige gjort följande valuta-ändringar:

1985 – 5-öringen togs bort.
1985 – 25-öringen togs bort.
1991 – 10-kronan infördes.
1992 – 20-lappen infördes.
1992 – 10-öringen togs bort.
1999 – 5-lappen och 10-lappen försvann som giltigt betalningsmedel.

Hur stor var inflationen under dessa år och kan ändringen av betalningsmedel ha påverkat inflationen? Vi kollar i ett diagram (källa SCB):

Så vad säger diagrammet? Ingenting faktiskt. I alla fall inte om hur 50-öringens avskaffande kommer påverka inflationen. Det är så väldigt många faktorer som påverkar inflationen att diagrammet ovan är fullt med ”brus”. Införsel/avskaffning av nya mynt/sedlar påverkar antagligen så lite att det inte går att se påverkan utan att först filtrera bort bruset. Hur en sådan filtrering skulle gå till har jag ingen aning om. Detta är i alla fall vad riksbanken säger på sin hemsida om hur borttagning av 50-öringen kommer påverkar ekonomin:

Hur påverkas priserna om 50-öringen tas bort?
Riksbanken bedömer att priserna inte påverkas alls eller mycket marginellt. ”Öre” kommer att finnas kvar som räkneenhet. Betalningar med kort påverkas inte alls. Det enda som händer är att kontantbetalningar måste avrundas (1-49 öre avrundas nedåt och 50-99 uppåt).

Hur påverkas inflationen av att 50-öringen ogiltigförklaras och dras in?
Riksbanken bedömer inte att inflationen påverkas eftersom konsumentprisindex beräknas på det oavrundade priset på olika varor.

Där har vi det. Svart på vitt. Vi behöver alltså inte ligga vakna om nätterna och vara oroliga över 50-öringens försvinnande.

Visste du att det kostar 40 öre att tillverka en 100-kronorssedel och 75 öre att tillverka en en-krona? (källa www.riksbank.se)

Cybercom har kvartalsrapporterat för fjärde kvartalet och resultatet var något bättre än Q4 2008.

Tyvärr blev utdelningen 0,00 kronor precis som föregående år men som jag ser det finns det gott hopp om att detta ändras till nästa år. This is why:

• IT har inte återhämtat sig efter finanskrisen lika snabbt som många övriga branscher men är på gång.
• Cybercom lade ett varsel på 80 personer i södra Sverige nyligen som jag nämnt tidigare. Efter att varslet är genomfört finns förhoppningsvis bättre förutsättningar för att tackla den lite svalare IT-marknaden i södra Sverige.
• Giganten Sony Ericsson håller på att långsamt återhämta sig vilket förhoppningsvis kan leda till ökat antal konsultuppdrag på lång sikt i söder.
• I Stockholm och Göteborg är IT-marknaden het just nu och här finns en del av Cybercoms verksamhet.
• Gott om IT-jobb i Köpenhamn.

Det här är bara min personliga reflektion av IT-marknaden just nu. Jag jobbar själv inom IT som jag nämnt tidigare så det är ett av mina största intresseområden när det gäller aktier. En annan het aktie just nu är Axis Communications men det är ett annat blogginlägg.

Regeringen slopar reavinstskatten!
Så stod det i en artikel på Dagens Industri idag. Ännu så länge är detta bara ett förslag som lagts fram av finansmarknadsminister Mats Odell. Förslaget innebär att man ska kunna ”lyfta” in de vanligaste värdepapperen som fonder, aktier och obligationer i en spardepå som alltså ska var utan reavinstskatt. Skatten ska istället betalas en gång per år och kommer ligga på ca 1%. Storleken på skatten kommer på något sätt bero på statsskuldsräntan och var 0,84% vid senaste årsskiftet.

Ett sånt här förslag får ju en genast att fundera på:


Hur försöker de lura mig nu?


Det jag först och främst tänker på är: Om jag sparar under lång tid och därefter säljer mitt innehav – hur mycket pengar hade jag då haft jämfört med om jag istället hade sparat med en avgift på 1% per år?

En annan fråga är – Om jag säljer allt mitt innehav nu (med 30% reavinstskatt) för att istället gå över till det nya med 1% skatt per år – Hur dum är jag då?

Det jag ska försöka komma fram till är att reavinstskatten är en engångskostnad som man konstant skjuter upp om man sparar långsiktigt, framför allt om man följer ”The Warren Buffet way” som många aktieintresserade verkar gilla. 1% skatt per år å andra sidan är en årlig kostnad som hela tiden äter på kapitalet och gör ränta-på-ränta effekten aningen mindre – vilket får stor effekt sett under lång tid.

Exempel:

• Jag har 100 kronor i aktier.
• Börsen går upp 10% per år. Detta är ett medelvärde som stämmer ganska bra om man tittar väldigt långt bak i tiden för Stockholmsbörsen. Googla Affärsvärldens Generalindex för att kolla själv.
• Jag investerar inget nytt och säljer inte något. Jag låter helt enkelt bara pengarna vara.

Så vilket alternativ är bäst? 30% reavinstskatt eller 1% skatt / år?

Efter 38 år kommer mina 100 kr vara värda 2648 kr om man drar av 30% vinstskatt jämfört med 2644 kr om jag betalar en årlig skatt på 1%.

Detta visar alltså att sparar man under väldigt lång tid tjänar man inte på att betala en årlig skatt istället för en engångsskatt på 30% vid försäljning.

Ett lite mer realistiskt exempel vore om man hade ett månadssparande + räknade in aktieutdelningar och courtage. Med detta inräknat skulle tiden det tar innan slutskatt blir fördelaktigare än schablonskatt bli kortare p.g.a. att ränta-på-ränta effekten blir större i det ena fallet.

Slutsats

Sparar man långsiktigt och planerar att behålla de aktier man köper väldigt länge är det nya förslaget inget att höja på ögonbrynen för. Om man däremot har en kortsiktig strategi där man säljer aktier ofta kommer du tjäna (eller förlora mindre) på det nya systemet. Kortsiktiga strategier inom aktiesparande brukar dock innebära onödigt hög risk vilket nu kommer uppmuntras om det nya förslaget går igenom. Därför sållar jag mig härmed till de som är skeptiska mot förslaget.

/Baltazar

Under januari gjorde jag inga förändringar i min portfölj. Håller fortfarande på en del kapital innan det klarnar för mig vad jag ska investera i.

Förmögenhetsökning jämfört med december:

Håller mig fortfarande en bra bit över planerade kurvan men det kan vända snabbt.

Kommentarer

Cybercom och Fabege agerade dragkrok under januari då både Indienfonden och Sverigefonden gick back. Både Cybercom och Fabege gick upp 13,5% var jämfört med förra månaden

Letar köpvärda aktier.

Upp som en sol ner som en pannkaka. :)

Var under veckan lite smålycklig över att mina Cybercomaktier under kort tid stigit ca 15%. Det blev dock en snabb återhämtning till den gamla kursen när de varslade 80 personer i onsdags. Antagligen stödköpte man aktier före varsel för att effekten av varslet inte skulle synas på kursen. Man borde kanske anat att något var på gång? Jag är tyvärr fortfarande ganska oerfaren inom aktiehandel och har svårt att tolka signaler ibland. Januari månad blev trots allt en bra ganska månad. Skriver lite om det imorgon.

Upptäckte för övrigt att designen på bloggen ser knasig ut i vissa versioner av Internet Explorer. Lite amatörmässigt av mig men vem använder Internet Explorer nuförtiden?….ungefär 37% är svaret. Så jag får väl ta mig i kragen och ordna till sidan lite. Eller kan ni 37% vara snälla att byta till en riktig webbläsare?

Januari ser ut att bli en riktigt bra månad. Ligger för närvarande 27000 plus och då har jag ändå kostat på mig en stor utgift i form av en ny telefon, Nexus One. Cybercom har stigit massa procent sedan mitt inlägg om företaget förra veckan. Kul!

Jag har även samlat på mig lite kapital eftersom jag inte köpt aktier på ett tag. Just nu funderar jag på om jag ska satsa lite mer på min fondbas eftersom fondandelen av mitt sparande nu minskat till ca 65%. Ett annat alternativ jag överväger är att öka på i investmentbolaget Öresund som jag redan har en del kapital i. Kommentarer på mina funderingar mottages varmt. :)

Saab överlever några år till ser det ut som. Finemang! Hoppas bara Spyker är en bättre ägare än GM har varit.

Jakob som driver bloggen Hur jag blev rik har vaknat till liv igen efer lång tids dvala. Jakobs blogg var en av anledningarna till att jag påbörjade mitt lilla miljonär-på-4-år-projekt så det är grymt bra nyheter. Välkommen tillbaka Jakob!

Eftersom Cybercom är mitt största innehav i aktieportföljen försöker jag hålla mig uppdaterad om vad som händer med företaget.

Det som händer för tillfället är att företaget bantas och besparingar görs. De blir färre antal anställda p.g.a. naturliga avgångar. Exakt vad det innebär är svårt att säga men jag antar att man ger personer erbjudande om att sluta eftersom inga varsel gjorts plus att man inte rekryterar nytt folk, åtminstone inte i Sverige.

Man håller också på att utvidga sin verksamhet i Kina och Indien vilket jag ser som positivt. Med hjälp av konsulter i billiga länder kan man ha väldigt konkurrenskraftiga priser i västländerna.

Om man tittar på förra årets resultat (fram till och med kvartal 3) kommer årets resultat bli negativt. Detta beror dock på en goodwill nedskrivning som gjordes i början av året på 270 miljoner kronor. Tittar man på rörelsemarginalen har den legat strax under 10% senaste 3 åren och 2009 ser ut att ligga i närheten av det (om man räknar bort goodwill nedskrivningen). Jag kommer behålla mitt innehav utan att öka i Cybercom eftersom jag fortfarande tror på företaget. Jag tror de närmaste åren kommer vara goda eftersom IT-branschen inte kommit igång riktigt efter lågkonjunkturen än och företaget har klarat sig mycket väl genom ”krisen” senaste tiden.

Jag tror på en fortsatt ökning av kursen under 2010. Inte så mycket på grund av att företaget går fantastiskt bra utan på grund av psykologiska effekter.

CYbercom senaste 5 åren